En del av det naturliga kretsloppet

Ekologisk produktion

Vad gäller vid ekologisk produktion?

Beroende på vad som rötas i en biogasanläggning, avgörs om biogödseln behöver vara KRAV-certifierad, tillåtetbedömd eller inte kontrollerad alls.

Gödselmedel som är tillåtna att användas i ekologisk produktion får också rötas och användas i ekologisk produktion. Används råvaror som är godkända för ekologisk produktion i rötningsprocessen så är också biogödseln godkänd i ekologisk odling. Då behövs inga extra kontroller eller certifieringar.

När behöver biogödseln vara KRAV-certifierad?

En biogödsel från en biogasanläggning som rötar hushållsavfall (inklusive avfall från storkök och restauranger) och/eller slakteriavfall och som vill leverera biogödsel till ekologiska gårdar måste certifieras enligt KRAV. Det finns också regler för hur matavfallet ska vara insamlat, se jordbruksverkets hemsida för information om godkända insamlingssystem.

Det är tillåtet att använda biogödsel även från biogasproduktion där slakteriavfall används i rötningen. Däremot finns en begränsning när det gäller varifrån slakteriavfallet kommer. Det är samma regler som vid användningen av stallgödsel från konventionell odling d v s det får inte ingå gödsel från djur som är:

  • Genetiskt modifierade
  • Som fått GMO-foder som kan innehålla grobart material
  • Djur som är uppfödda i bur
  • Det får inte ingå gödselblandningar där avföring eller avloppsslam ingår
 

Under 2018 ändrades tolkningen avseende när och hur biogödsel får spridas:

Biogödsel som kommer från en anläggning som bl.a. rötar slakteriavfall eller hushållsavfall får inte spridas "på ätliga delar av grödan". Den nuvarande tolkningen av detta står längre ned på sidan.

 

När räcker det med en "tillåtetbedömd" biogödsel?

Om en biogasanläggning rötar en blandning av gödsel som är tillåten inom ekologisk produktion tillsammans med icke tillåten gödsel, kan biogasanläggningen välja få rötresten "tillåtetbedömd". Endast den andel av rötresten som motsvarar substratets andel av tillåten gödsel får spridas i den KRAV-certifierade produktionen (baserat på substratens innehåll av TS). Minst 5 % av substratet ska komma från ekologisk produktion på årsbasis.

Tillåtetbedömd biogödsel får användas i den ekologiska produktionen, men biogasanläggningen får inte använda sig av KRAV-märket i marknadsföringen eller på en eventuell förpackning. Däremot får anläggningen ange det i produktinformationen. En biogasanläggning som vill få sin biogödsel tillåtetbedömd ska kontakta ett certifieringsbolag för en kontroll. En tillåtetbedömning gäller i tre år, sedan måste anläggningen omprövas.

När behöver inte biogödseln certifieras eller vara tillåtetbedömd?

Ingen certifiering eller tillåtetbedömning behövs om biogasanläggningen endast rötar ekologisk stallgödsel, växtmaterial, eller andra tillåtna gödselmedel. (regel 4.8.7)

Spridningsregler för biogödsel i ekologisk produktion

Vid spridning av biogödsel följer du samma spridningsregler som gäller för spridning av andra organiska gödselmedel, exempelvis stallgödsel.

Certifiering enligt KRAV tillåter inte att biogödsel som innehåller animaliska biprodukter (ex slakteriavfall) sprids på slåtter- och betesvall, på grönfoder, grönsaker eller på ätliga delar av andra grödor. Men biogödsel får myllas ner i samband med sådd eller insådd i dessa grödor, se nedan angående definitionen av "ätlig del av gröda".

Lantbruk med KRAV-certifierad produktion måste också anpassa tillförseln av näring och tungmetaller till åkern efter KRAVs regler. En producent av biogödsel behöver därför göra en beräkning som visar hur stor giva biogödsel som får spridas per hektar baserat, på den högsta tillåtna givan av olika tungmetaller (Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn, Ag) och växtnäringsämnen (N, P). Mängden tungmetaller som får tillföras per år finns angivna i regel 4.4.8 (sid 89) eller 12.3.2 och 12.3.3 (s.204) i Kravs regler 2019-2020.

Definition av "ätlig del av grödan" enligt "Nationella riktlinjer för ekologisk produktion"

Gröda Vad avses med ”ätlig del av grödan”
Vall, helsäd, grönfoder Ovanjordiska växtdelar, även stubb
Spannmål till tröskning, d v s kärna och halm samt halm från vallfröodling Efter att stråskjutningen påbörjats (DC 32).
Baljväxter och raps till tröskning. Efter blomning Efter blomning
Kryddor och sallat i kruka, till exempel dill, persilja, basilika. Ovanjordiska växtdelar
Grönsaker, till exempel sallat, kålväxter med skott, blad eller blomma som ätbar del, mangold, spenat, dill, persilja, selleri, sparris, ärter, bönor, bladselleri, kryddväxter, lök. Blast på primörer av rotfruktsgrödor, exempelvis knippemorötter. Ovanjordiska växtdelar
Grönsaker högväxande, till exempel tomat, gurka, paprika och aubergine. Fruktämne/kart efter att kronblad fallit.
Rotfrukter, till exempel morot, palsternacka, potatis, kålväxter med rot som ätbar del, rödbetor, rotselleri. Underjordiska växtdelar
Bär, till exempel jordgubbar och svarta vinbär. Fruktämne/kart efter att kronblad fallit.
Frukt Fruktämne/kart efter att kronblad fallit.